Senast uppdaterad: 20081028 

Jag är musikterapeut sedan 1997. Den här sidan är tänkt att informera om vad musikterapi är och om mina olika tankar.

Musikterapeutiska redskap 

 

SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVFÖRTROENDE

Två begrepp som är viktiga när man jobbar med elever är självkänsla och självförtroende.

Självkänslan är den inre bild vi har av oss själva, vår kunskap om och vår upplevelse av oss själva. Den handlar om hur väl vi känner oss själva och hur vi förhåller oss till det vi vet om oss själva. Självkänslan är bildligt talat ett inre centrum.

Självförtroende är vad vi kan, vad vi är bra eller dåliga på. Den är en inlärd kvalitet.

Att bygga upp en elevs självförtroende ger inte automatiskt en bättre självbild. Det är viktigt att komma ihåg när vi jobbar med människor. Självbilden kommer inifrån, och för att stärka den måste vi utgå från eleven – var hon är i livet, tordas lyssna och ta henne på allvar. Kan vi bygga upp självkänslan kommer självförtroendet automatiskt också bli bättre. Tyvärr gäller inte automatiskt det motsatta. Om vi bara jobbar med kunskaper blir eleven ett tomt skal och förr eller senare spricker bubblan.

Ex: Elitidrottsmän vars liv rasar ihop den dag de slutar som aktiva. De har byggt upp ett enormt självförtroende men självbilden är helt kopplad till en kunskap och när kunskapen inte längre behövs blir inget kvar. Hade tränaren jobbat med att bygga upp en självkänsla också, skulle idrottsmannen se att det är dags för andra av hans förmågor att ta plats i livet. Men när den självbilden inte finns blir livet istället tomt och det är lätt att ta till droger eller bli deprimerad.

Självklart ska vi jobba med kunskaper men vi  måste också vara medvetna om att det finns en del till i människorna vi jobbar med. Och för att komma åt den måste vi mötas på samma plan, utan en massa förutfattade meningar, med ett öppet sinne där vi lyssnar och respekterar varandras åsikter.

Det här är lättare sagt än gjort för till alla möten vi har i livet bär vi med oss våra åsikter, våra livserfarenheter, våra känslor, våra tillkortakommanden. Men om vi är medvetna om att vi faktiskt alltid gör subjektiva val, att vi alltid har någon form av känsla för den vi möter kommer vi också att kunna gå in i mötet med en öppnare attityd. Kan vi erkänna att vi är levande människor som hör, ser och känner kan vi också se mer av dem vi möter och också bättre möta det dom bär med sig. 

Och detta är viktigt: Att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov och deras anhöriga väcker många känslor till liv: ångest, vrede, sorg, medlidande, glädje, smärta. Viktigt att komma ihåg att de känslor som väcks är våra egna livshistorier som vi har med oss och som påverkar vårt förhållningssätt till våra elever hur professionella vi än vill vara.  

 

Musikterapeutiska redskap

INTUITION 

Intuition – i terapeutiska sammanhang ett av de viktigaste instrumenten. Men också väldigt användbart i klassrummet. Att t. ex märka när något är på gång och få en intiutiv känsla för om man ska lägga sig i eller ej. Att tordas lita på sin intuition som ofta läser av de underliggande budskapen. Men till skillnad från empatin utgår intuitionen från våra egna underliggande känslor. En antenn som läser av vibrationerna i rummet och som på ett känslomässigt plan reagerar.

EMPATI

Empati betyder inkännande.Ett inkännande kännetecknas av att man uppmärksammar de underliggande budskapen i en människas tal och göromål. D.v.s funderar över vad barnet uttrycker och inte hur det beter sig.Empati inkluderar en risk då manmåste tordas utsätta sig för barnets känslor och ta in dem i sig. Dock inte ta över dem. Man behöver inte bli ledsen för att barnet är ledset. Man måste ocksa göra sig medveten om vad barnets känslor väcker i en själv och separera ut dem. 

EX: Jag satt med ett barn som låg på en madrass och grät hejdlöst då hennes mamma gått (en övergivenhetskänsla). När jag satte mig hos henne och la en hand på hennes rygg välde en stark känsla av hennes övergivenhet in i mig och jag fick samma starka övergivenhetskänsla själv. Jag kände att jag ville ta henne i famn, men insåg i samma ögonblick att den känslan var min egen övergivenhet och att jag ville bli tröstad också. När känslan väl var synlig kunde jag lägga den åt sidan och koncentrera mig på flickan som grät på madrassen. Jag satt med min hand på hennes rygg i kanske 10 minuter med hela min uppmärksamhet riktad mot henne. Helt plötsligt reste hon sig, sa tack och hej och skuttade ut för att leka med de andra barnen.

 TILLIT

Ett annat redskap är tillit. Att tro på att eleven kan. Att tordas vänta på att eleven hittar sin kreativitet, att låta sökandet efter ett uttrycksmedel ta den tid det  tar.

EX: Jag har en autistisk pojke som jag arbetat med under ett par års tid. Vi hade en period då han inte visste vad han ville spela. Under nästan ett års tid sökte han något, provade att spela på något instrument men var aldrig nöjd. För mig som pedagog och terapeut var det oerhört frustrerande men jag bestämde mig för att stå ut och inte göra det man vanligtvis gör med autister. Bestämmer åt dem. Så vi kämpade på med olika idèer tills han en dag kom och sa att han ville spela temat ur "Sagan om ringen".Vi började spela musiken på synten tills han en dag upptäckte cellon som stod i ett hörn av rummet. Och nu ville han spela temat på cellon. Jag har aldrig spelat cello bara lite fiol så jag sa: - Visst vi försöker. Under en termin lärde han sig tre teman ur Sagan om Ringen på både cello och piano. Jag lärde mig aldrig spela låtarna på cellon men min tillit till att han kunde lära sig om han ville gjorde att det gick vägen. 

BEKRÄFTELSE

Att bli bekräftad är viktigt för alla människor. De elever vi har i vår vård, för dem kan det vara "liv eller död" att bli bekräftad av dem de är beroende av.Bekräftelse grundar sig på lika värde, vilket innebär ett sätt att vara, inte en kommunikationsteknik.Ex: Att säga: - Vilken fin bil du har ritat! är kanske bra för självförtroendet eftersom vi bekräftar att eleven lärt sig en teknik, men det stärker inte självkänslan alls. För att bekräfta självkänslan måste vi komma djupare, t ex genom att be eleven berätta om teckningen och lyssna istället för att bara bedöma den.

 

KÄNSLOR

Får man visa egna känslor i det här jobbet?Svaret är både ja och nej. Så fort man arbetar med något slags konstnärligt uttryck är det nödvändigt att använda känslomässiga reaktioner.  När vi lyssnar på musik  startar en känslomässig reaktion som vi maste förhålla oss till. När vi möter en annan människa är det första intrycket alltid en känslomässig reaktion! Vi kan erkänna den och utifran det förhålla oss till den men om vi förnekar den så har vi på samma gång klippt av ett av banden till den vi möter. 

 

BARNETS MUSIKALISKA UTVECKLING

 

DET OFÖDDA BARNET

Redan i 4:e månaden börjar fostret lyssna och reagera på musik.
I sjätte månaden utvecklas minnesspåren.
Man kan anta att de musikintryck som fås här ger en grund för den fortsatta musikaliska utvecklingen.

Det finns forskare som anser att den lägger grunden för den rytmiska utvecklingen (hjärtslag och andning). I Jörgensen talas det om forskare som tror att varje kompositör påverkar sina alster med sin biorytm så starkt att den kommer att ha en viss prägel av den (biorytmen) även när den uppförs av andra. Eller är musiksmak bara en inlärning?

Ex. 1: Undersökningar visar att foster slappnar av till Vivaldi och Mozart medan Brahms, Beethoven och rockmusik gör dem vilda. (Thomas Verny: Det ofödda barnet.)Fundering: Skapar olika musik automatiskt olika rörelsemönster redan i fosterstadiet (precis som vi vuxna hellre dansar tryckare till en ballad än till en tecnolåt). Och hur mycket påverkar moderns reaktion på musiken barnet? 

När modern själv musicerar blir musiken en del av henne (vanligtvis spelar man musik man tycker om och som påverkar ens själsliga balans positivt). Påverkar detta fostret starkare både vad gäller musikupplevelsen och tycke för musik än när modern bara lyssnar på musik?